Det är nära nu

Oj här har det varit tyst länge nu. Men som ni förstår så har jag haft fullt upp med fixa sista sakerna före avfärd. Sen så har jag ju också haft mamma och pappa här hela veckan så har förstås spenderat massor av tid med dem. Under veckan så har jag haft många bollar i luften och försökt fokusera på de sista saker som ska fixas före söndag, så som skoluppgifter men också försökt spendera tid med familj, pojkvän och vänner. För mig så har det varit jätte jobbigt när jag slitits mellan olika människor. Jag har också haft jätte dåligt samvete när jag inte hunnit umgås med vissa personer så mycket som jag skulle ha velat.

Veckan började fint med middag på Morrison´s med mamma och pappa som bjöd jag och Joni på mat. Alltså ni som bor i Åbo eller ni som kanske kommer på besök hit måste bara besöka stället. Min absoluta favorit restaurang i Åbo, där finns det något för alla. Men hur som helst en trevligt kväll!

Resten av veckan har bestått av att packa och försöka få saker för ett halvt år nerpackat. Men nu just så går det faktiskt ganska bra, har än så länge inte gått över gränsen på 20 kg så det är ju positivt. Jag måste nog erkänna att jag är urdålig på att packa men vilken tur att jag har mamma här som har hjälpt mig att komma ihåg allt. Så nu börjar nog jag bli redo.

På onsdag så blev det en ordentligt middag med mina finaste vänner Jenni och Ninni. Minns hur sjukt jobbigt det var när vi sist stod där på flygplatsen och grät och trodde att vi aldrig skulle kunna vara ifrån varandra. Men tre månader i Thailand gick fort och så kommer även mitt halvt år i Turkiet fara. Före vi ens märker det så är det november och jag kommer hem igen och vi kan vara tillsammans igen. Kommer sakna de här tjejerna helt massor. De finns här för mig i vått och torrt och skulle aldrig i världen kunna tänka mig ett liv utan dem. 

Idag så var det även sista skoldagen för mig och man kan väl säga att jag egentligen fått sommarlov. Fastän sommaren är långt borta här i Finland så kommer jag ändå vara i värmen om ungefär ett dygn.  Idag så var det nog jätte jobbigt att säga hejdå till alla mina fina teammedlemmar som jag inte kommer se på så länge. Vi är så tajta och vana med att se varandra hela tiden så det kommer nog kännas konstigt utan alla. 

Och nu ska jag spendera en natt här hos Joni föräldrar och sen imorgon så åker vi till Åbo för att fixa de allra sista sakerna. Helt sjukt hur många gånger jag redan snyftat och fällt såå många tårar över hur länge jag måste vara utan världens bästa pojkvän. Såklart så kommer han och hälsa på så många gånger han bara kan men när man är van med att se varandra varje dag så kommer det nog bli en stor omställning. Men det känns även på samma gång tryggt att vi har ett så pass stabilt förhållande att det har inte ens varit frågan om att vi inte skulle klarar det. Så nu har vi förberett oss med att ladda ned skype till både mobilen och datorn, så att vi säkert ska kunna få kontakt med varandra och kunna prata med varandra så ofta som möjligt. Så nu ska vi njuta av de här sista timmarna som vi har tillsammans och förbereda oss kanske mentalt för morgondagen.